Torsdag 23 augusti

Det visar sig ju att detta med kvällssegling och glest mellan isobarerna och små temperaturskillnader mellan hav och land innebär stor risk för stiltje och man ökar chanserna väsentligt att det ska vara meningsfullt att segla om man kan starta 18:30.

Det har ju också visat sig att det inte finns något som heter rättvisa här i världen (typ: just min båt har alldeles för högt SRS…) och att det dessutom är nästan hopplöst att använda SRS för att låta flerskrovsbåtar och blyfraktare tampas med varandra. I synnerhet i svag vind. Men i torsdags var kanske undantaget. Med på Inko var en arbetskompis och när vi vinkade hejdå till Pontus och for iväg ned mot Stenskär i 12 knop satt han högt över vattnet på lovarts sidoskrov och log från öra till öra! Vi brydde oss inte om gennakern, det gick ändå i mer än 10 knop på länsen upp mot Stora Rotholmen.

På väg mot mållinjen så mojnade det alldeles väldigt – återigen ;-(

Totalt hittills:

Den skarpsinnige läsaren ser redan nu att det nästan inte längre är möjligt att hota Pontus! Eländes elände! Fast det är klart, om det kommer många båtar och Jum-Jum slår mer än fem båtar och Pontus stannar hemma på sofflocket så skulle det väl rent teoretiskt gå att skrapa ihop mer än de 10 poäng som behövs.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *